För tränare

Spelarna minns ungefär hälften av det du säger

8 min läsning

När forskare lät 342 spelare i åldern 10 till 18 år återge vad tränaren just hade sagt låg träffsäkerheten runt hälften. Det är inte ett tecken på att spelarna är ointresserade. Det är ett tecken på att budskapen innehåller för mycket, och det är den enda variabeln du helt själv bestämmer över.

Färre idéer, inte färre tillfällen

Det råd som brukar ges — ge mindre feedback — har svagare stöd än man tror. Metaanalyser av att sänka feedbackfrekvensen hittar ingen tydlig vinst. Det som däremot gick att mäta i studien ovan var att när antalet idéer i ett budskap minskade blev informationen mer sammanhängande och spelarna mindes mer av den.

Så behåll takten och skär i innehållet. Bestäm tre budskap för hela passet, skriv ner dem innan du går ut, och upprepa varje budskap flera gånger med samma ord. Ett budskap per genomgång, ett fokus per klipp. Att säga samma sak tre gånger känns tjatigt för dig och är precis lagom för en fjortonåring.

Din feedback är förmodligen mer föreskrivande än du tror

Observationsstudier av ungdomstränare ger en obekväm bild. I spanska U10-lag var 60 procent av all feedback föreskrivande — gör så här — och drygt hälften negativ i tonen. Tränare med idrottsvetenskaplig utbildning använde mer korrigerande och specifik feedback och färre rena tillsägelser, vilket visar att det här är en färdighet som går att lära sig, inte en personlighet.

Frågor ställs det gott om — omkring 70 per pass hos professionella ungdomstränare. Problemet är att ungefär hälften är kontrollfrågor snarare än lärandefrågor. Skillnaden avgör om spelaren tänker eller bara svarar.

  • Kontrollfråga: "Vem var din närmaste medspelare där?" Den har ett rätt svar och du vet det redan.
  • Lärandefråga: "Vilka tre sätt fanns att lösa den situationen, och varför valde du det du valde?"
  • Räkna dina egna frågor en gång per säsong. Filma ett pass, eller be en kollega pricka av. Det är den billigaste utvärdering du kan göra av dig själv.

Sluta blåsa av

Observationsdata visar att drygt 16 procent av passtiden går åt till att tränaren fryser spelet och samlar alla. Det är en sjättedel av träningen där ingen rör bollen, betald med den valuta som betyder mest för lärande i fotboll: kontakter med boll i spelliknande situationer.

Coacha i rörelse i stället. Gå bredvid spelaren i nästa vila i spelet och ge en mening. Behöver du ändra beteendet hos hela gruppen är en regelbegränsning nästan alltid effektivare än en genomgång: tvinga fram beteendet med spelets villkor i stället för att förklara det.

Klippen: tio till tjugo sekunder, ett fokus

Video på sig själv fungerar — en systematisk översikt hittar måttlig till stor effekt på prestation. Men effekten hänger på dosen. Enstaka tillfällen med långa mellanrum ger ingenting bestående; se video som en löpande dos, inte som en händelse.

Det mest praktiska fyndet är att klipp fungerar bäst före aktiviteten, inte bara efter den. I en studie fick 24 spelare i 14-årsåldern se fyra minuter video under en femminuters vila mellan smålagsspel, och deras spelbeteende ändrades mätbart i passet som följde. Visa alltså det spelmoment du tänker träna, och gå sedan direkt ut och träna det.

  • Tio till tjugo sekunder per klipp, ett fokus, högst två uppspelningar.
  • Lägg en textrad på klippet som säger vad spelaren ska titta på.
  • Låt spelaren välja när klippet ska ses. Självvald videofeedback ger högre engagemang och djupare förståelse än när tränaren bestämmer tidpunkten.
  • Be spelaren beskriva klippet innan du gör det: vad ser du, vilka alternativ fanns, vad väljer du nästa gång?
  • Visa aldrig ett misstag av en namngiven spelare på storbild för hela laget utan att ha pratat med spelaren först.

Beröm valet, inte spelaren

Klassiska försök av Mueller och Dweck visade att barn som fick beröm för sin begåvning efter en framgång sedan valde lättare uppgifter, medan de som fick beröm för sin ansträngning valde svårare. Beröm för talang gör att man skyddar sitt rykte. Beröm för process gör att man vågar misslyckas, vilket är hela mekanismen bakom att bli bättre.

Skillnaden är liten i formulering och stor i verkan: "bra att du tittade upp innan du tog emot" i stället för "du är en sån talang". Och kritik som handlar om en situation går att träna bort, medan kritik som handlar om personen fastnar.

Föräldrarna hör också vad du säger

Håll ett föräldramöte före säsongen och ägna en kvart enbart åt matchklimat. Lämna över tre önskemål skriftligt, så att de finns kvar när säsongen börjar: heja på laget kollektivt, inga instruktioner till enskilda spelare, ingen domarkritik.

Ha också en färdig mening för när du måste säga ifrån i stunden, så att du slipper hitta på den när du är arg. Svenska Fotbollförbundets förslag duger: "Jag hör att något händer här — jag vill förstå och hjälpa till." Och håll isär förälderns oro från förälderns beteende. Sakfrågan — speltid, position, uttagning — bokar du ett enskilt samtal om. Sidlinjen är en annan fråga och den förhandlas inte.

Vanliga följdfrågor

Hur ofta ska jag ge feedback under ett pass?
Så ofta det behövs. Frekvensen är inte problemet — mängden i varje budskap är det. Ett bättre mått än antal tillfällen är hur många idéer du hann packa in i det senaste du sa. Var det fler än en, säg det igen.
Ska jag visa klipp för hela laget eller enskilt?
Lagets spelmoment i grupp, enskilda spelares misstag enskilt. Det är den enda gränsdragning du behöver. Ett bra gruppklipp visar ett moment ni ska träna på; en spelare som pekas ut inför alla lär sig ingenting utom att vara försiktig.
Fungerar videofeedback på 13-åringar?
Ja, och de mest övertygande resultaten kommer just från den åldern. Villkoret är korthet och regelbundenhet. Ett fyra minuter långt klipp före ett smålagsspel gjorde mätbar skillnad i studien ovan — en halvtimmes genomgång en gång i månaden gör det inte.

Läs vidare