För föräldrar

Växtvärk gör ont på natten. Ont efter träningen är något annat.

Av Gustav, grundare av Breakout · 6 min läsning

Växtvärk kommer på kvällen eller natten, sitter oftast i båda benen och är borta på dagen. Har ditt barn ont under knät eller i hälen när det springer, hoppar eller just har tränat är det inte växtvärk, utan oftast ett överbelastat senfäste i ett skelett som växer. Det är vanligt och brukar gå över. Träningen behöver anpassas, och vissa tecken betyder att ni ska söka vård.

Växtvärk kommer på natten, inte på planen

Enligt 1177 vaknar barnet med växtvärk på natten och har ont i låren, underbenen eller runt knäna, oftast i båda benen och i ett par timmar. På dagen är barnet helt utan besvär. Växtvärk är vanligast mellan 3 och 10 år och är inte skadligt. Massage och värme kan lindra.

Orsaken är oklar, även om växtvärk enligt 1177 ”förekommer oftare i perioder då barnet växer snabbare”. En forskningsgenomgång (Evans 2008) listar vad som talar emot växtvärk: ont i bara ena benet eller i en led, smärta som finns kvar på morgonen, svullnad eller rodnad, hälta och att barnet drar ner på sina aktiviteter.

”Växtvärk kommer inte på dagen och när barnet rör på sig”, skriver 1177. En tolvåring som har ont under knäskålen efter träningen har alltså inte växtvärk.

Osgood-Schlatter är vanligt hos barn som idrottar

1177 kallar det Schlatters sjukdom. Den är vanlig mellan 8 och 15 år, ”framför allt de som idrottar”, och kan komma när barnet ”växer snabbt och samtidigt överanstränger knäna”. Knölen nedanför knät blir öm och svullen och gör ont vid hopp, löpning och i trappor. ”De flesta blir bra inom två år”, en del senare.

Det är ett överbelastat senfäste. Läkartidningen 2013 beskriver små avslitningar och mikrofrakturer där knäskålssenan fäster i skenbenet. Omkring 10 procent av 12–15-åringarna har besvären, dubbelt så många bland dem som idrottar, och i 30–45 procent av fallen sitter det i båda knäna.

Sitter smärtan precis under knäskålen kan det i stället vara Sinding-Larsens sjukdom, små bristningar i senan som enligt 1177 förekommer ”även hos barn som till exempel spelar fotboll”.

Ont i hälen efter träning är mycket vanligt

Enligt 1177 är ont i hälen ”mycket vanligt, framför allt hos pojkar mellan 11 och 14 år”, särskilt hos dem som spelar fotboll eller basket. Det gör ont baktill i hälen, mest på kvällen efter aktivitet. Tillståndet kallas Severs sjukdom och är samma typ av besvär som Osgood-Schlatter, fast i hälen.

Enligt 1177 är dobbskor inte alltid uppbyggda under hälen, och hälinlägg av silikon eller skor med tjock hälsula kan lindra. Besvären kan komma och gå i två till tre år, men de ”leder inte till några komplikationer”.

I en randomiserad studie av 101 barn mellan 8 och 15 år blev både de som väntade, de som fick hälinlägg och de som fick fysioterapi bättre, utan kliniskt relevant skillnad efter tre månader (Wiegerinck 2016).

Tillväxtspurten är riskperioden

Internationella olympiska kommitténs (IOK) konsensus från 2015 placerar pubertet och tillväxtspurt mellan 9 och 15 år och skriver att tillväxten kan göra en del unga idrottare benägna för överbelastade senfästen som Osgood-Schlatter och Sever.

Fotbollsdata visar samma sak. Bland 76 engelska akademispelare var överbelastningsskadorna och skadorna utan kontakt drygt dubbelt så många när längdtillväxten gick som snabbast som före: 24,5 mot 11,5 per 1 000 matchtimmar (Johnson 2020).

Två barn i samma årskull kan alltså vara i helt olika faser. Mer om biologisk ålder och om träningsmängd står i guiden om träning per ålder.

Anpassa träningen innan du stoppar den

”Det första barnet ska göra är att undvika aktiviteter som gör ont”, skriver 1177 om Schlatter. ”Ibland kan det räcka med att undvika den allra hårdaste träningen eller tävlingarna.” Stretching, styrketräning, fysioterapi och tejp kan lindra.

Läkartidningen 2013 är på samma linje: barnet behöver inte avstå från all idrott, men frekvens, intensitet och typ av träning anpassas. Har barnet ont även i vardagen kan ”en månads vila från all idrottsaktivitet vara en bra investering”. Kylbandage efter träningen rekommenderas. Värktabletter för att kunna spela är fel väg: ”Det är inte aktuellt att ge NSAID till en växande individ för att han eller hon ska kunna fortsätta med sin idrott.”

Räkna med månader. I en studie utan kontrollgrupp fick 51 barn med Osgood-Schlatter, 10–14 år, fyra veckor med mindre idrott och sedan styrketräning och en stegvis återgång (Rathleff 2020). Efter tolv veckor var 80 procent bättre men bara 16 procent tillbaka i sin idrott, efter ett år 69 procent.

Vissa tecken betyder att ni ska söka vård

De flesta av de här besvären hanterar ni hemma och med tränaren. Två lägen är bråttom: om knät fastnar så att det inte går att sträcka eller böja, och om barnet har ont i höften och samtidigt feber eller inte kan stå på benet. Kontakta då genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning, eller en akutmottagning om de är stängda (1177).

Ett ovanligt tillstånd kan kännas i knät: glidning i höftleden. Den kommer ”precis före och under puberteten”, oftare hos pojkar och hos långa eller överviktiga barn, och kan ge smärta i ljumsken, låret ”eller vid knäleden” (1177). Diagnosen försenas ofta, ”särskilt i de fall då debutsymtomen utgörs av knäsmärta” (Läkartidningen 2023). Vårt råd: har barnet långdraget ont i knät eller haltar, fråga om höften har undersökts.

Är du osäker kan du ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Kontakta en vårdcentral om något av det här stämmer:

  • Värken ger inte med sig, eller det gör ont på dagen.
  • Barnet haltar eller får svårt att gå.
  • Det gör ont i bara ena benet eller alltid på samma ställe.
  • Knät blir inte bättre av vila, eller knäleden är svullen.
  • Barnet kan inte idrotta som vanligt på grund av knät.

Anpassningen är din och tränarens sak, inte barnets

Det här är råd, inte forskning.

  • Fråga var det gör ont, när och vad som gör det värre. Svaren behöver ni om ni söker vård.
  • Beröm inte att barnet biter ihop. Smärtan signalerar att kroppen är överbelastad (Läkartidningen 2013).
  • Säg till tränaren själv, så att anpassningen inte blir något barnet måste förhandla om vid varje träning.
  • Tipsa tränaren om Svenska Fotbollförbundets mikroutbildning Fotbollsfys – Tillväxt & mognad.

Vanliga följdfrågor

Är det växtvärk när barnet har ont i knäna efter fotbollen?
Nej. Växtvärk kommer på kvällen eller natten, och barnet är utan besvär på dagen (1177). Ont under knät vid löpning, hopp eller efter träning passar i stället med ett överbelastat senfäste, till exempel Osgood-Schlatter. Gör det ont på dagen, i bara ena benet eller haltar barnet, kontakta en vårdcentral.
Får mitt barn spela fotboll med Osgood-Schlatter?
Barnet behöver inte avstå från all idrott, men ska undvika det som gör ont. Ibland räcker det att hoppa över den hårdaste träningen eller matcherna (1177). Spela inte på värktabletter. Har barnet ont även i vardagen kan en månads vila från all idrott vara en bra investering (Läkartidningen 2013).
När ska vi söka vård?
Kontakta en vårdcentral om värken inte ger med sig eller kommer på dagen, om barnet haltar, har ont i bara ena benet eller alltid på samma ställe, eller om knät är svullet eller inte blir bättre av vila. Sök vård genast om knät fastnar, eller om barnet har ont i höften och feber eller inte kan stå på benet. Är du osäker, ring 1177.

Källor

Läs vidare